För att en skiva ska vara kvalificerad att vara med på årsbästalistan så krävs det att skivan har fått betyg från minst tre personer. Detta av rättviseskäl. Skivor som hamnar på exakt samma snittbetyg (snittbetygen är ofta avrundade till en decimal) skiljs åt genom att den skivan med det högsta personliga betyget sätts först. Till exempel hamnade Arcade Fire, Modest Mouse och Laakso alla på samma avrundade snittbetyg (7.1), men eftersom både Modest Mouse och Arcade Fire hade ett exakt snitt på 7.125 och Laakso på 7.1, så kunde Laakso uteslutas. Därefter valdes Arcade Fire då den skivan hade fler högre personliga betyg än Modest Mouse.

1. Night Falls Over Kortedala (Jens Lekman)

Snittbetyg: 8.4

2. Panic Prevention (Jamie T)

Snittbetyg: 8.1

3. Tillbaka Till Samtiden (Kent)

Snittbetyg: 8.0

4. Favourite Worst Nightmare (Arctic Monkeys)

Snittbetyg: 7.9

5. Ga Ga Ga Ga Ga (Spoon)

Snittbetyg: 7.5

6. Hissing Fauna, Are You The Destroyer? (of Montreal)

Snittbetyg: 7.4

7. Kala (M.I.A)

Snittbetyg: 7.3

8. Easy Tiger (Ryan Adams)

Snittbetyg: 7.3

9. Graduation (Kanye West)

Snittbetyg: 7.2

10. Neon Bible (The Arcade Fire)

Snittbetyg: 7.1

Snittbetyg: 7.4

"Poppigt, svängigt, mysigt och roligt."
Ellen ger skivan 7.0

Bästa spår: Heimdalsgate Like A Promethean Curse 

"Årets skiva! Jag älskar Of Montreal och jag älskar den här skivan! Varenda låt är så spännande. Mitt soundtrack för våren. Heimdalsgate Like A Promethean Curse och A Sentence Of Sorts In Kongsvinger är fullkomligt fantastiska!"
Viktor ger skivan 9.5

Bästa spår: Heimdalsgate Like A Promethean Curse

"Of Montreal har potential. De skulle myckt väl kunna vara riktigt bra, och jag tror mycket väl att att de tidigare har gjort vissa bra låtar. Soundet är nyskapande och emallanåt rätt roligt. Tyvärr räcker inte det, då de mestadels förstör och tjatar ut soundet gång på gång, tills hela skivan låter för mycket Slagsmålsklubben.
Lisa ger skivan 5.0

Bästa spår:  Cato As A Pun

"Wow, det här gillar jag ju! Redan efter första låten var jag i exstas och hatade allt och alla för att inte ha verkligen tvingat mig att lyssna på Of Montreal tidigare…typ. Nej men allvarligt, skivan är rolig och uppiggande, och otroligt skön att lyssna på! Deras sound skulle kunna vara ett typiskt sådant som man blir jättetrött på efter en vecka, dock tror jag inte att det är något problem med Of Montreal. Sjukt kul skiva!"
Stina ger skivan 8.0

Bästa spår: Samma som Viktor och Ellen (det kan i så fall vara en nackdel, vem kan egentligen veta vad låtarna heter?)

Snittbetyg: 7.5

"Visst, det låter alltid ungefär likadant när Bruce gör musik. Men vad spelar det för roll när det är lika bra varje gång? Jag blir glad när jag lyssnar på Bruce. Han förmedlar känslor. Och den här plattan innehåller kanonlåtar som Gypsy Biker, Radio Nowhere, Livin’ In The Future, Terry’s Song och, kanske framförallt, Devil’s Arcade."
Viktor ger skivan 8.0

Bästa spår: Devil’s Arcade

"Good Old Bruce Springsteen. Låtarna är faktiskt väldigt bra, det är väl det enda jag kan säga om det. Det är klart att det kan bli bättre, men nämn något som inte kan det…Nej, Brucan blir helt klart godkänd!"
Stina ger skivan 7.0

Bästa spår: Radio Nowhere

Snittbetyg: 7.3

"Typiskt Ryan Adams. Men det är bra, inget snack om saken."
Ellen ger skivan 7.5

Bästa spår: I Taught Myself How To Grow Old

"Jag tillhör dom som aldrig tyckte att Ryan Adams var överdrivet produktiv de senaste åren. Det var genomgående hög kvalitet trots hans 3-4 skivsläpp 2005. Men det här är bättre. Till och med väldigt, väldigt bra!"
Viktor ger skivan 8.5

Bästa spår: I Taught Myself How To Grow Old

"Easy Tiger är en skiva som jag faktiskt tyckte det skulle bli kul att lyssna in sig på (jag brukar inte gilla sådant), och visst är den bra. Men ingen wow-effekt blir det. I princip alla låtar, utom I taught myself how to grow old, låter likadant. Och det kan vara lite tråkigt, ja, men om det som i detta fall ändå är bra låtar, klarar det sig ändå."
Stina ger skivan 6.0

Bästa spår: Rip Off

"Tråkigt jadå, men Ryan Adams är en av få som kan komma undan det. Bara det gör honom speciell. Jämn skiva, behaglig att lyssna på, några mycket bra låtar (Rip Off, Two). Genom hela skivan väntar jag dock på det där fenomenala, någon slags höjdpunkt. Den kommer aldrig, tyvärr."
Lisa ger skivan 7.0

Bästa spår: Two

"Skivan växer mer och mer hos mig. I början tyckte jag det var lite tråkigt, men den blir bara bättre och bättre. Det är lite U2 över det och det tycker jag om. Han har en väldigt härlig röst och är väldigt skön att lyssna på, men trots att skivan är välgjord och den är väldigt bra musikaliskt så lämnar den hos mig inte så mycket efter sig. Jag kan tänka mig att jag skulle ta fram den lite då och då, men inte favoritskivan."
Christina ger skivan 7.0

Bästa spår: Two

Snittbetyg: 5.6

"En mystiskt skiva. Mörka stämningar och viskande röster. Nästan som en spännande thriller på TV. Titta bara på hur killen ser ut. Det här är riktigt skumt, men också riktigt bra!"
Viktor ger skivan 7.5

Bästa spår: Magpie

"En bild säger mer än tusen ord. Ja, och i det här fallet stämmer bilden jag fått av Patrick Wolf överens med min uppfattning om honom efter ett par lyssningar. Allt med honom känns överarbetat och för igenomtänkt. "Hej,-här-är-jag-och-jag-har-alltid-sett-ut-såhär, -varit-speciell-och-min-musik-kommer-direkt-från-mig". Nej, några låtar är godkända, men i stort sett funkar det inte för mig."
Lisa ger skivan 4.0

Bästa spår: Overture

"Jag gillar det inte. Jag kanske bara inte uppskattar "det mystiska" som Viktor beskriver. Några låtar tilltalar mig dock, men inte tillräckligt."
Ellen ger skivan 5.0

Bästa spår: Get Lost

"Åh herregud, han ser ju ut som fan! Dock kan han göra musik, den där Patrick. Skivan börjar och slutar väldigt bra, men mittenpartiet är dock inget vidare. Är det bara jag, eller är ungefär hälften av låtarna bara musik? Det känns lite b, och väldigt mycket utfyllnadsgrus. Kunde han bara fokusera på låtar som Get Lost och Magic Position skulle det vara helt underbart! Men jag blir helt klart intresserad i alla fall…
Stina ger skivan 6.0

Bästa spår: Get Lost

Snittbetyg: 6.0

"Conor Oberst är så jävla duktig bara han skärper sig. I vanliga fall brukar han producera ganska ojämna skivor, men den här gången gillar jag nästan varje spår. Mer eller mindre."
Ellen ger skivan 8.0

Bästa spår: I Must Belong Somewhere

"Som vanligt en ganska ojämn skiva från Bright Eyes. Som bäst är han fantastisk, som tex i Four Winds och If The Brakeman Turn My Way. Men tyvärr letar sig några riktiga bottennapp in på skivan, som tex avslutande Lime Tree. Bright Eyes kan mycket bättre även om det här är en mycket bra skiva."
Viktor ger skivan 7.5

Bästa spår: Four Winds

"Risken att bli lite väl tråkig är så nära, så nära. Men Bright Eyes lyckas ändå hålla intresset uppe genom, nästan, hela skivan. I stort sett är skivan otroligt jämn, det finns varken låtar jag älskar eller hatar på den. Trots det, när det gäller Bright Eyes är jag kluven, detsamma gäller med denna skiva.." 
Lisa ger skivan 6.5

Bästa spår: I Must Belong Somewhere

"Bright Eyes, aka most boring on earth, imponerar verkligen inte. Jag tänker verkligen inte uttrycka mig mer om den saken. Detta är bara pure crap, that’s it! I must belong somwhere är dock helt ok, vilket gör att skivan över huvud taget får något betyg."
Stina ger skivan 1.5

Bästa spår: I Must Belong Somewhere

Snittbetyg: 7.1

"Det är nåt med Arcade Fire som känns mäktigt. Kanske är det sångarens röst, kanske är det orgeln. Det tog ett tag innan jag uppskattade den här skivan, men nu när jag återigen lyssnar på den efter ett halvårs uppehåll inser jag hur bra den faktiskt är."
Viktor ger skivan 8.5

Bästa spår: (Antichrist Television Blues)

"Arcade Fire känns som ett band som märkvärt växer när man är insatt. Till en början lämnar de inga spår efter sig, mer än rösten. Efter ett par lyssningar börjar jag inse storheten med bandet. Men där tar det stopp. Något hallelujah blir det inte, men samtidigt är albumet, tja, bra. Det känns seriöst och vettigt. De tar inga risker att misslyckas, och då gör de inte heller det."
Lisa ger skivan 7.0

Bästa spår: Intervention

"Arcade Fire ja…svårt där. Det handlar inte om att älska eller att hata, det handlar mer om att hata jättemycket eller gilla. Jag tror att jag gillar det! Även fast hela skivan skulle kunna vara en enda lång låt, är det något som attraherar mig…Men jag är inte fast, inte på långa vägar. De ger mig en bad feeling, jag kan bara inte sätta fingret på vad…Men okej för den här gången då."
Stina ger skivan 5.0

Bästa spår: Keep The Car Running

"Vid första lyssningen fick jag för mig att jag inte alls gillade den här skivan. Men så kom jag plötsligt på att Arcade Fires debutskiva behövde en del lyssningar innan man greppade att det faktiskt var ett mästerverk. Och det var i princip likadant med denna skiva. Man måste ge Aracade Fire en chans för att musiken ska kunna sjunka in."
Ellen ger skivan 8.0

Bästa spår: Keep The Car Running, Antichrist Television Blues och No Cars Go

Snittbetyg: 6.8

"The Tough Alliance kör sitt eget race. På den nya skivan har inte bandet förändrats märkvärt musikmässigt, men vad spelar det för roll? När Tough Alliance väl har börjat spotta ur sig electrohits verkar de inte kunna sluta. Efter några lyssningar på A New Chance kan jag inte annat än konstatera att Tough Alliance är Sveriges bästa band!"
Lisa ger skivan 9.5

Bästa spår: Neo Violence

"Jag fattar inte. Dom är hyllade av alla och blablabla… men för mig är det ganska trist. Allt jag hör är förvirrade reggaetoner och jobbiga discosound. Och rösten sen… nä! De få gånger det verkligen bli spännande, som tex. First Class Riot, räddar skivan från katastrof."
Viktor ger skivan 4.5

Bästa spår: First Class Riot

"The Tough Alliance är bra, så är det bara. Dock är det ganska…jag vet inte riktigt hur jag ska förklara det, men det blir aldrig riktigt så bra som jag hoppas på. Fast visst finns det låtar som gör det, och med fler sådana skulle skivan fått ett betydligt högre betyg!"
Stina ger skivan 6.5

Bästa spår: The Last Dance

"Oh YEAH! Coola Göteborgare. Tack för era skönt korta konserter, skulle man orka 10 minuter mer med deras tempo. Skivan är skön man gungar med och vill lyssna om och om igen"
Johan ger skivan 9.0

Bästa spår: Miami

"Någonting jag verkligen har tröttnat på är alla dessa band som så gärna vill ha ett eget sound att de glömmer bort allt annat på vägen. Däremot tycker jag att Tough Alliance emellanåt lyckas, men de flesta av försöken känns mest tarvliga och tafatta. Jag gillar skivans inledande spår Something Special, och även First Class Riot samt 1981 - eftersom de har ett orginellt men ändå musikaliskt sound. Många av de andra låtarna är dock väldigt enformiga och tråkiga."
Ellen ger skivan 4.5

Bästa spår: First Class Riot

Snittbetyg: 7.9

"Fin uppföljare till förra årets debut. Lyckas hålla en hög jämn nivå utan låtar som avviker. Avslutas magnifikt med en av årets bästa låtar, 505."
Viktor ger skivan 8.5

Bästa spår: 505

"Visst var man lite nervös innan skivan kom - skulle de kunna göra en lika bra skiva efter Whatever people say I am, that’s what I’m not? När man väl hade lyssnat igenom låtarna tog det inte lång tid innan man insåg att Favourite worst nightmare är minst lika bra som debuten!"
Stina ger skivan 9.0

Bästa spår: Do me a favour

"Efter det hyllade debutalbumet var jag nästan osäker på om Arctic Monkeys skulle lyckas göra ännu ett album i samma klass. Favourite worst nightmare är ett bevis på att ett band faktiskt kan göra ett ännu bättre album efter en sådan succé."
Lisa ger skivan: 9.5

Bästa spår: För mångra riktigt bra låtar för att kunna bestämma sig.

"Jag tycker Arctic Monkeys nya skiva känns lite tuffare än den första, vilket känns roligare än att lyssna på en till likadan. Det känns som jag trycker ner dom mycket, första skivan är väldigt bra och den nya bättre tycker jag nog."
Johan ger skivan 8.5

Bästa spår: Old Yellow Bricks/505

"Jag förstår inte hypen! Många av låtarna känns så otroligt uttjatade. Det finns dock några låtar som jag fastnat för, så som Flourescent Adolescent och 505. Men det är helt enkelt inte min kopp av te."
Ellen ger skivan 4.0

Bästa spår: Flourescent Adolescent

Snittbetyg: 7.3

"Så svårbedömt. Skivan innehåller några riktigt bra låtar som tex Paper Planes, XR2 och Jimmy men resten känns tyvärr inte lika spännande. M.I.A är riktigt cool och jag kan verkligen förstå att folk avgudar henne, men det här är knappast ett mästerverk i mina öron".
Viktor ger skivan 6.5

Bästa spår: XR2 och Paper Planes

"M.I.A. är en sådan artist som inte verkar kunna misslyckas. Hon gör ett av 2004-års bästa album med debuten Arular, och nu, tre år senare, är hon tillbaka med ännu ett fulländat album. Det varierande soundet, förmågan att slänga ur sig dansvänliga hits, utseendet och stilen är även på den nya skivan de fyra faktorerna som gör M.I.A. så spännande!"
Lisa ger skivan 8.5

Bästa spår: Bamboo Banger

"’M.I.A is coming back with power power!’ Ja, M.I.A är bra och väldigt originell. En sådan sak är alltid jättebra. Dock blir det en aning för mycket med allt, och jag tröttnar starkt på det efter ett tag. Tråkigt, eftersom jag vill älska det!"
Stina ger skivan 6.0

Bästa spår: Paper Planes

"Cool och feta samplingar, cool brud som inte styrs av någon."
Johan ger skivan 8.5

Bästa spår: Bird Flu och Paper Planes

"Precis som Viktor förstår jag att man verkligen gillar M.I.A. Hon har sitt eget sound, men jag tycker ändå inte att skivan är så intressant som det borde kunnat bli med tanke på förutsättningarna."
Ellen ger skivan 7.0

Bästa spår: World Town, XR2 och Paper Planes

"Jag tycker den är riktigt häftig och annorlunda. Hon verkar vara en riktigt cool tjej. Jag skulle inte säga att det riktigt är min typ av musik, men riktigt gryma beats."
Christina ger skivan 7.5

Bästa spår: Paper Planes

Snittbetyg: 7.1

"Modest Mouse gör det enkelt för sig själva. Dom följer upp förra plattans succé men precis samma sound. Då kan det liksom inte gå fel, och det gör det inte heller. Det är sån jäkla bra fart och sån bra mix av snabbt och lugnt att det aldrig blir tråkigt. Modest Mouse är förmodligen ett av världens bästa indieband."
Viktor ger skivan 8.0

Bästa spår: We’ve Got Everything

"Modest Mouse är ett bra band, så är det. Men de blir aldrig jättebra, de lyckas aldrig nå ända upp till toppen. Liksom den förra skivan inehåller deras nya skiva vissa låtar i toppklass (Florida, Fire It Up), medan andra direkt sänker betyget på skivan. Trots den egna och intressanta rösten håller det inte, tyvärr. Jag säger tyvärr, för Modest Mouse är ett bra band.. men inte jättebra."
Lisa ger skivan 6.5

Bästa spår: Fire It Up

"Jag gillar Modest Mouse’s sound skarpt, och sångarens röst är helt underbart tuff och originell. Men som Lisa sade, det är bra, men inte tillräckligt. Låtarna liksom smälter ihop i varandra, och skapar inget intryck på mig. Dock undantag för Missed the Boat och People as places as people, som är riktigt bra!"
Stina ger skivan 6.5

Bästa spår: Missed the Boat

"Låter ganska likt deras förra skiva, som jag tycker väldigt mycket om."
Ellen ger skivan 7.5

Bästa spår: Missed the Boat

Snittbetyg: 7.0

"The Shins blir bara bättre och bättre. Efter hypen kring bandet i samband med Garden State soundtracket för några år sedan, så har mycket hänt. Eller, egentligen ingenting med varken själva bandet eller deras sound. Det som har hänt är väl egentligen bara att de släppt ytterligare två kanonalbum."
Viktor ger skivan 7.5

Bästa spår: Phantom Limb

"Känner mig ganska likgiltig inför denna skiva. Fast ändå tycker jag alla låtar är behagliga att lyssna på."
Ellen ger skivan 6.5

Bästa spår: Split Needles

Snittbetyg: 8.1

"Jamie T verkar vara en cool kille med coolt namn och cool musik. Och jag gillar det mesta med den här killen, men den här musiken. Precis som Lisa skiver så blandar han akustiska gitarrer, rap och svängiga melodier och det gillar jag skarpt. Till och med albumtiteln är cool."
Viktor ger skivan 7.5

Bästa spår: Jättesvårt. Tråkigt svar, men kanske If You Got The Money eller Calm Down Dearest

"En artist som försöker slå igenom på 2000-talet har högre krav på sig än tidigare. Det räcker inte med att bara vara bra, det behövs något utstickande, och något som tilltalar så många som möjligt. Jamie T har lyckats perfekt med det. På sitt debutalbum blandar han akustisk gitarr med rap och svängiga refränger. Detta, tillsammans med aktuella texter, brittisk dialekt och bilden man får av honom som en helt vanlig engelsk ungdom, gör skivan näst intill fulländad."
Lisa ger skivan 8.5

Bästa spår: Calm Down Dearest

"Artister som gör något nytt med musiken, och skapar ett nytt sound måste man nästan älska, bara för den saken. Att Jamie T också råkar vara väldigt bra, och göra väldigt bra låtar, ger oss bara ännu några orsaker att älska killen och vad han gör med musiken. Helt underbart!"
Stina ger skivan 9.0

Bästa spår: Calm Down Dearest

"Är jag nördig om jag byter namn till Jamie T, coolt namn som Viktor säger. Jamie T fixar sköna låtar som man kan lyssna på om och om igen, utan att tröttna. Cool röst, coolt att spela bas coolt att vara ful-snygg, coolt att ha fula tänder (Borde inte ha valt tandställning). Jamie T känns RÄTT, inte som nån "Engelsk Regina Spektor". YEAH YOU’RE COOL… twat."
Johan ger skivan 8.5

Bästa spår: Hard to pic, men Calm Down Dearest, Operation, Pacemaker, Ike & Tina.

"Spännande skiva och jag älskar brittiska accenter! Förmodligen höjer sig betyget när jag har lyssnat mer på den."
Ellen ger skivan 7.0

Bästa spår: (För tillfället) Calm Down Dearest

Snittbetyg: 7.0

"Fortfarande lika poppigt och roligt, fast inte lika bra som tidigare. Tyvärr saknas någon riktig pärla, finns liksom ingen låt som man har lust att lyssna på om och om igen. En jämnbra skiva utan toppar eller dalar."
Viktor ger skivan 7.0

Bästa spår: Hold Music

"Det annorlunda soundet från förra skivan håller i sig, utan att bli enformigt på denna skiva. Dock fattas de fulländade melodierna, skiftandet av instrument och det nästan röriga soundet. Kanske var det just det som gjorde förra skivan så bra, och som gör att denna skiva inte är lika bra."
Lisa ger skivan 7.0

Bästa spår: Hold music

"Kul och galet."
Johan ger skivan 7.0

Bästa spår: Red Turned White

Snittbetyg: 7.0

"Ojämn skiva som dock är en bra uppföljare till Hot Fuss. Den innehåller några riktiga pärlor i When You Were Young, Bones och Read My Mind, men kommer överlag inte upp i förväntad klass."
Viktor ger skivan 7.5

Bästa spår: When You Were Young

"Efter att nästan ha lyssnat ihjäl mig på singlarna When you were young och Read my mind ville jag ha mer! Och det behövde jag verkligen inte ångra. Och även fast den inte är lika bra som Hot Fuss är det helt klart godkänd!"
Stina ger skivan 7.0

Bästa spår: Why do I keep counting?

"Har inte lyssnat på Hot fuss än (även om den ligger och väntar i skivsamlingen) och är lite rädd för att göra det också. Den kan väl knappast vara lite magnifik som Sams town? Snyggt och ösigt tycker jag är ledorden för den här skivan. Här finns det gott om poppiga melodier som är insvepta i ett ganska hårt, rockigt format.
Låten My list tycker jag är det enda snedsteget på den här skivan och spår 2 och 12 som är "välkomst- och hejdålåt" tillför inte speciellt mycket även om jag inte avskyr dem som jag gjorde till en början."
Daniel ger skivan 9.0

Bästa spår: Bling (Confessions of a king)

"Sam’s Town gör mig stressad. Jag tror det beror på Brandons röst. Man kan hitta små guldkorn på denna skiva (Read my mind) men det mesta rinner förbi utan att lägga ett enda spår efter sig, ja förutom den irriterande rösten förstås. C’mon, sing me something new! Detta har man hört förut."
Lisa ger skivan 4.5

Bästa spår: Read My Mind

Snittbetyg: 6.2

"The Hives börjar mer och mer bli som vilket rockband som helst och mindre och mindre som The Hives. På den här skivan finns till och med synthar och piano. Och konstiga låtar. The Hives brukar ju normalt stå för spikraka puckar. Fast det svänger fortfarande!"
Viktor ger skivan 7.0

Bästa spår: Try It Again

"En gång i tiden var Hives mitt favoritband. Veni Vidi Vicious var hyfsat nyutkommen och de kändes så rätt. Nu känns de mest .. gamla. Jag har hört det här förut. Jag har redan hört det på tre äldre hivesalbum, och givetvis har jag tillslut tröttnat. Visserligen är skivan hyfsad, men enligt mig går hives ner sig mer och mer - eller så är det jag som tappat för mycket intresse för dom.."
Lisa ger skivan 6.5

Bästa spår: T.H.E.H.I.V.E.S

"Hives kan inte vara lika kaxiga längre, en stor miss är att de inte hade med Timbaland - Throw It On Me feat The Hives, Då skulle de kunna vara stolta över skivan. Skivan är varken eller."
Johan ger skivan 5.0

Bästa spår: T.H.E.H.I.V.E.S

Snittbetyg: 6.9

"Shout Out Louds är i det trallvänligaste laget. Jag stör mig lite smått på det, men det gör i slutändan inte så mycket eftersom det är ganska svårt att förneka att det här är en väldigt bra skiva."
Viktor ger skivan 7.5

Bästa spår: Impossible

"Svängig skiva!"
Ellen ger skivan 7.5

Bästa spår: Normandie

"Svängigt och poppigt, utan att bli fånigt (à la The Ark). Det gillar jag. Nästan ingen låt är i världsklass, men ingen låt är heller dålig. Skivan är helt enkelt mer än bra, men inte världsbra."
Lisa ger skivan 6.5

Bästa spår: Tonight I have to leave it

"Svensk pop, med en lookalike som sjunger. Shout Out Loads höjer jag lite på ögonbrynen när jag hör, istället för att lyssna på gnäll och trams eh jag menar Säkert!"
Johan ger skivan 6.0

Bästa spår: Tonight I have to leave it

Snittbetyg: 5.4

"Lite för tråkigt och anonymt för att komma från The Ark."
Ellen ger skivan 6.0

Bästa spår: All I Want Is You

"Skivan innehåller visserligen pärlor som Absolutely No Decrum och Little Dysfunk You, men resten rinner av mig alldeles för snabbt. Det var lätt att fastna för skivan, men efter några dagars lyssning tröttnade jag. Alldeles för lätt sönderlyssnad."
Viktor ger skivan 5.5

Bästa spår: Absolutely No Decrum

"Denna skiva är en typisk skiva som jag aldrig skulle komma på att lyssna på om ingen sagt att jag borde. Men faktum är att den faktiskt är ganska bra. Mycket bättre än förväntat, också! Och även fast alla låtar är ett eller hundra. För att vara helt ärlig så är det nog snäppet fler hundringar, till och med!"
Stina ger skivan 6.0

Bästa spår: All I want is You

"The Ark är inte bra. De har gjort ett fåtal låtar som är godkända och bra, men resten är schlager-pop-glam-crap. Samma gäller denna skiva, som nog är den sämsta de gjort. Ett par låtar känns nästan okej, men mer än så är det inte."
Lisa ger skivan 4.0

Bästa spår: Little dysfunk you

Snittbetyg: 6.5

"Sahara Hotnights fjärde album, What if Leaving is a Loving Thing, beskrevs av bandet själv som ett mer avskalat album än deras tidigare, vilket jag kan hålla med om. Sångaren Marias tuffa rockattityd finns dock fortfarande kvar, fast även den känns mer och mer avskalad. Jag kan som slutsats säga att jag, som alltid haft Kiss and Tell-albumet som favorit, kanske får tänka om."
Stina ger skivan 7.5

Bästa spår: The lonliest city of all

"Sahara Hotnights är ett bra rockband. Men jag skulle aldrig komma på tanken att lyssna på deras nya skiva. Nu när jag väl gjorde det gillade jag det jag hörde. Det är inget nytt, men det gör inte så mycket."
Viktor ger skivan 6.5

Bästa spår: Cheek To Cheek

"Nje, förra albumet var riktigt bra. Detta är i princip ännu poppigare, men hur bra? Cheek to cheek är en utmärkt popsingel och både Visit to Vienna och Lonliest city of all skulle kunna ha varit riktigt bra..om jag inte hade stört mig på småsaker i låtarna. Tyvärr. Godkänd skiva."
Lisa ger skivan 5.5

Bästa spår: The lonliest city of all

Snittbetyg: 6.5

"Ett så otroligt hypat band som LCD Soundsystem kan väl knappast vara dåliga? Nej, det är dom inte. Men dom är inte så bra som hypen säger heller, precis som det brukar vara. Det är alldeles för mkt blip-blop. Skivan innehåller pärlor som All My Friends och New York, I Love You But You’re Bringing Me Down, men i mina ögon lider skivan av att låtarna är alldeles för långa och alldeles för få. Det blir lätt uttjatat och långsamt."
Viktor ger skivan 6.5

Bästa spår: New York, I Love You But You’re Bringing Me Down

Snittbetyg: 9.5

"Jag har väntat med att betygsätta årets näst bästa skiva. Inte för att jag har varit osäker på betyget, utan för att jag hela tiden trott att den är från 2006. Men när Musikbyrån tog med den på sin årslista för 2007, så kan väl jag också. Att lyssna på den här skivan var lite som en uppenbarelse. Den satte sig direkt och har återkommit om och om igen under året. Jag bara älskar stämningen! Amerika när det är som bäst."
Viktor ger skivan 9.5

Bästa låt: First Night (årets bästa låt?)

Snittbetyg: 4.0

"Vid de första lyssningarna så var denna skiva en riktig besvikelse. Väldigt långsamt och trevande. Det tog lång tid innan låtarna satte sig. Men så småningom satte sig melodierna, fast dock utan att lämna något större avtryck. Inte särskilt bra."
Viktor ger skivan 4.0

Bästa spår: Hours Pass Like Centuries

Snittbetyg: 7.5

"Jag har aldrig lyssnat på Super Furry Animals förut. Vid en första lyssning tyckte jag att det lät som The Flaming Lips, men snart så satte sig deras egna sound och jag gillar vad jag hör! Favoriten Baby Ate My Eightball kan vara årets skönaste låt!"
Viktor ger skivan 7.5

Bästa spår: Baby Ate My Eightball

Snittbetyg: 7.0

"En riktigt skön och cool skiva. Inte jättebra, jag blir knappast eld och lågor av att lyssna, men ändå sådär spännande bra att jag vill lyssna vidare. Tyvärr innehåller skivan några låtar som inte är särskilt bra, och det drar förstås ned betyget. Ibland får man rycka sig i ögonlocken för att inte somna. Fast det kanske är charmen, vad vet jag."
Viktor ger skivan 7.0

Bästa spår: Stick With Me Baby

Snittbetyg: 7.5

"En skiva som växer och växer. Har haft lite svårt för Kjellvander tidigare. Helt obefogat egentligen, för jag har aldrig riktigt gett honom en chans. Det har hann fått nu och jag gillar vad jag hör!"
Viktor ger skivan 7.5

Bästa spår: The Road och Two Souls

Snittbetyg: 6.5

"Jag har alltid haft svårt att verkligen uppskatta The Perishers. Några bra låtar har dom naturligtvis gjort, men i det stora hela tycker jag att det blir alldeles för smörigt. Samma sak gäller den här skivan, om än i något mindre utsträckning."
Viktor ger skivan 7.0

Bästa spår: Come Out Of The Shade (fantastisk låt!)

"Enda skälet till att jag gillar The Perishers är av nostalgiska skäl. Den här skivan låter precis som de andra, men ändå tycker jag inte särskilt mycket om den."
Ellen ger skivan 6.0

Bästa spår: Midnight Skies

Snittbetyg: 8.0

"Kent är alltid bra. Till skillnad från andra så tycker jag att de bara blivit bättre och bättre för varje skiva de släppt, med absoluta höjdpunkten "Du Och Jag Döden" som var fantastisk. Och även om deras spikraka formkurva dalar något i och med den här skivan, för jag hade knappast vågat hoppats på att de skulle toppa "Du Och Jag Döden", så är den här skivan ändå bland deras topp tre."
Viktor ger skivan 8.5

Bästa spår: Columbus 

"Kent är Sveriges bästa band! Det visar de gång på gång och den här skivan är inget undantag. Det är verkligen modigt att våga ändra sitt sound så mycket som de gjort efter att ha släppt 6 tidigare gitarrbaserade album. Det är det som imponerar mest på mig vad gäller Kent, de går alltid sin egen väg och skiter i vad andra säger. Men på grund av att jag är otroligt svag för de lager av gitarrslingor som brukar finnas i Kents musik drar syntharna ändå ned betyget något på den här skivan. Om jag ska försöka mig på att gradera "Tillbaka till samtiden" i jämförelse med de andra Kentskivorna hamnar den nog en bit ned, någonstans i mitten."
Daniel ger skivan 8.5

Bästa spår: Columbus

"Kent är alltid Kent. Det finns egentligen inte mycket mer att säga. Tillbaka Till Samtiden är ingen besvikelse, frågan är om man faktiskt kan bli besviken på Kent: bandet som har gjort så många album, och lyckats med var och ett av dom. Columbus och LSD, någon? håller hög klass, i stil med Kents andra högklassiga låtar (Gravitation, Beskyddaren, När det båser på månen) Även om ingen låt på albumet ens kan jämföras med storheter som 747 och Mannen i den vita hatten (16 år senare) så är Kent alltid Kent. Ett band som alltid lyckas."
Lisa ger skivan 8.0

Bästa spår: Columbus

"Jag är tråkig, men jag gillar och saknar gamla Kent."
Ellen ger skivan 7.0

Bästa spår: Columbus

Snittbetyg: 5.5

"Lars Winnerbäck har aldrig varit någon favorit hos mig. Jag anser egentligen att Söndermarken är det enda riktigt bra han har gjort. Och jag har knappast ändrat mig efter den här skivan. Den är stundtals jättebra med låtar som Om Du Lämnade Mig Nu, Jag Fattar Ingenting och Tidvis. Men det räcker inte tyvärr."
Viktor ger skivan 5.5

Bästa spår: Om Du Lämnade Mig Nu (Med Miss Li)

"Nuförtiden är Lasse mest nostalgi för mig och jag har svårt att gilla hans nya skiva."
Ellen ger skivan 5.5

Bästa spår: Om Du Lämnade Mig Nu (Med Miss Li)

Snittbetyg: 6.5

"Jag såg The Long Blondes på Accelerator i somras och tyckte att dom var jättebra! Det tyckte jag även när jag senare lyssnade på skivan. Men när jag nu ett halvår senare reflekterar över vad jag egentligen tycker så inser jag att det inte är fullt som bra som jag trodde."
Viktor ger skivan 6.0

Bästa spår: Weekend Without Makeup

"Bra skiva som är mitt soundtrack för sommaren!"
Ellen ger skivan 7.0

Bästa spår: Weekend Without Makeup

Snittbetyg: 7.5

"Jag har fått för mig att jag inte gillar The Magic Numbers särskilt mycket. Nu har jag kommit på att jag tror att jag visst gör det. Och jag gillar förmodligen den här skivan ännu mer än debuten. Eller kanske inte, jag vet inte. Den är bra, hur som helst!"
Viktor ger skivan 7.5

Bästa spår: Take A Chance

Snittbetyg: 7.0

"Bättre än förväntat! Skivan innehåller några riktiga pärlor och är överlag bättre än senaste Feels Like Home, men knappast bättre än den fantastiska debuten. En jämnbra, mysig skiva som jag inte hade velat missa. Norah är och förblir en favorit."
Viktor ger skivan 7.0

Bästa spår: Wake Me Up

Jag är inte jätteimponerad måste jag säga. Hon har en underbar röst och musiken är vacker, men den lämnar inget större intryck. Norah Jones har gjort bättre.
Christina ger skivan 5.0

Bästa spår: Be my someone